Den Vandrande Sjön : vol.1 / Page 196 (Color Image)

0196	Den Vandrande Sjön : vol.1
The Wandering Lake : vol.1

0196

Den Vandrande Sjön : vol.1

The Wandering Lake : vol.1

DEN VANDRANDE S JON

alldeles nakna på våra sidor. Inga mesas synas mer,

knappast någon ensam jardang, resande sig på avstånd.

Vi äro i ett övergångsbälte mellan jardangs och den

salthaltiga lera eller det gamla saltslam som turkarna

kalla "schor". Flodarmen tilltar i bredd och förlorar

i djup. I vassen hade vi ännu haft 3 m. djupt, sedan

blott i m. och nu stöta vi ideligen på grund och

roddarna knoga och stöta med årorna för att få

oss loss.

Solen står lågt, det lider mot aftonen. Jag ger order

till lägring. Vi äro mittpå floden och ha lika långt till

båda stränderna. Solen går ned. Det skymmer. Sadik

försöker få min båt till vänstra stranden. Omöjligt.

Försöker den högra. Lika grunt överallt! Det mörk-

nar. En liten månskära är uppe men har ingen

lyskraft.

Vi vända och styra uppåt mot strömmen igen, men

fastna på grund. En frisk aftonbris sticker upp, den

nyss spegelblanka flodgatan splittras till småböljor,

som melodiskt plaska mot kanoterna. Vi försöka åt

väster, åt söder — lika grunt överallt. Och nu tätnar

mörkret. Men hur de stöta och vricka nalkas vi dock

slutligen högra stranden och landa på tegelhård schor-

mark, där inte ett strå växte och inte en pinne av

drivved hade strandat. Med möda funno vi en jämn

yta stor nog för tältet. En däcksplanka offrades till

aftonelden och matlagningen. Detta var vårt läger

n:r 82 och härifrån skulle den sista framstöten utgå

mot den vandrande sjön.

136

National Institute of Informatics - Digital Silk Road Project
Digital Archive of Toyo Bunko Rare Books