Våra sovsäcker eftersändes och vi tillbringade natten i Bergmans läger, där minimitemperaturen stannade vid 22,6°.
I soluppgången bröt Bergman upp med sin karavan. Georg som varit över floden och konfererat med Serat, stannade hos oss tills vi voro klara att gå över till ståndlägret. Vid stranden togo vi farväl och han skulle då genast följa Bergmans spår inåt den gåtfulla öknen.
I lägret n:r 7o tog jag ur mina väskor och kistor vad jag behövde för resan till Korla — eller kanske Urumtji. Vi hade ännu rätt mycket bensin kvar tack vare att vi spätt ut den med fotogen, men ej tillräckligt för alla tre lastbilarna att gå ända till Urumtji. Vad som fattades var motorolja. Därav fanns nätt och jämnt så mycket personbilen behövde för att tillryggalägga de 67 svenska mil, som skilde oss från Sinkiangs huvudstad. Inte en droppe motorolja fanns kvar i läger 7o då jag bröt upp med bilen.
Vidare medtog jag två omgångar snygga vita sommardräkter och tre omgångar underkläder, ett stycke kanfas, ett par filtar och två pälsar till nattlägren. Kung och Chen sökte reda på motsvarande utrustning i Yews gepäck. Proviant för tre män under en vecka medtogs, men intet tält.
Alltifrån början hade vår expedition varit rik på dramatiska moment, som inte alls skulle göra sig oävet i en diktad roman. Och nu, vid ståndlägret n:r 7o saknades icke heller en del osannolika sammanträffanden. Chen och jag hade varit borta i två månader och fingo dock tag i Bergman och Georg den sista natt de till-
IIIF Color HighRes
