Den Vandrande Sjön : vol.1 / Page 322 (Color Image)

0322	Den Vandrande Sjön : vol.1
The Wandering Lake : vol.1

0322

Den Vandrande Sjön : vol.1

The Wandering Lake : vol.1

DEN VANDRANDE S JON

det. I Västerlandet äro körbanor och vägar bast i och

omkring städerna -- i Sinkiang och Kansu är det en

hugsvalelse att från kulturbältena med deras bevatt-

ningskanaler, halsbrytande broar, vallar och över-

svämmade vägar komma ut i öknen, där marken icke

förstörts av människohand. Den bit av vår väg som

nu återstod, blott några få kilometer, blev i sanning

rik på sensationer och effektfulla dunkla tavlor i ett

kolmörker, som till en del skingrades av en vägvisares

fackla.

Våra dragare plumsade genom vattnet, som skval-

pade kring deras ben. Ibland fastnade de i den mjuka

dyn och hade all möda att åter komma loss. Kärrorna

på sina två höga hjul kränga och vicka från höger till

vänster och hota ofta att kantra. Vi nå de första går-

darna, där hundar skälla och gamla träd skymta fram

som spöken ur dunklet. Fackelskenet speglar sig i vat-

tenytan och upplyser omgivningarna svagt.

På sin återfärd i förrgår hade lastbilen ramponerat

två av de murkna träbroar, vilka leda över ett par

större kanaler. Bilen hade dock kommit över utan

axelbrott. Den ena bron hade bristfälligt blivit istånd-

satt, men i den andra gapade ännu ett stort svart hål.

Kung, Chen och våra båda tjänare, som åkte i den

första kärran, körde dock på. Med ett väldigt brak

gled det ena hjulet ned i hålet till axeln — tur att

ingen av de åkande kastades i kanalen! Hästarna spän-

des ifrån och med förenade krafter lyckades det att

få upp kärran och rulla den från bron.

238

National Institute of Informatics - Digital Silk Road Project
Digital Archive of Toyo Bunko Rare Books