Blott vid vänstra stranden äro i o m. sönderbrutna fragment kvar av dammen och på krönet av lerblocken mellan de grävda portarna på den högra stå tio sattmor kvar, i vilka arbetare bott. De fyra passagernas botten är c:a 2 m. över nuvarande flodyta och på hösten går något vatten genom dem till gamla bädden och Tikenlik.
Detta för blott några få år sedan gjorda försök att betvinga floden och förmå dess vattenmassor att följa mänskliga — icke naturliga lagar, är icke det första vid vår flod. I en gammal kinesisk urkund, kallad "Vattnens klassiker" och handlande om floder och vattendrag, berättas om en hård strid, som utkämpades vid nedre loppet av Kum-daria och som tydligen gick ut på att genom en tvärdamm tvinga flodens vatten in i irrigationskanalen och därigenom göra det nyttigt för åkrarnas gröda.
I den nämnda skriften berättas om en kinesisk general, So Man, hemma i Tun-hwang, som blev Lou-lanfolkets läromästare i irrigationskonsten just i den trakt, till vilken vi nu voro på väg. Omkring år 26o e. Kr. höll han i spetsen för i,000 man från Suchow och Tunhwang sitt intåg i staden Lou-lan i avsikt att där grunda en kinesisk militärkoloni.
Även från grannrikena uppbådade So Man folk för att i Chu-pinfloden, den s. k. Sydflodens mynningslopp (d. v. s. nedre Tarim) bygga en damm tvärsöver flodbädden. Men den dag då floden skulle uppdämmas, störtade sig vattnet mot hindret med så våldsam kraft att vågorna vräkte över dammen.
IIIF Color HighRes
