Pelarformig erosionsrest på en liten ö den 15 maj.
Tamariskerna stodo friska och grönskande. Fiskar slogo i vattenbrynet och sjöfåglar voro allmännare än hittills.
Vid sextiden rodde vi genom allt tätare vass, som nu vanligen döljer de fasta lerstränderna. Dock synas här och var långa pirer av slam, avlagrat av höstens högvatten.
Farvattnet blir allt bredare, ända till 12.0 och i 5 o m. Två örnar betrakta oss uppmärksamt. Måsar och tärnor sväva över oss och över vassen kvittra småfåglar. Ett par gånger lyfta flockar av änder. Naturen blev mera levande än förut. Här nere hade sötvattnet från Kum-daria med större energi genomfört sin livgivande mission.
Men efter en stund glesnar vassen och upphör slutligen nästan alldeles. Nu ligga de mörka lerstränderna
IIIF Color HighRes
