国立情報学研究所 - ディジタル・シルクロード・プロジェクト
| |||||||||
|
Den Vandrande Sjön : vol.1 | |
さまよえる湖 : vol.1 |
DEN VANDRANDE S JON
alldeles nakna på våra sidor. Inga mesas synas mer,
knappast någon ensam jardang, resande sig på avstånd.
Vi äro i ett övergångsbälte mellan jardangs och den
salthaltiga lera eller det gamla saltslam som turkarna
kalla "schor". Flodarmen tilltar i bredd och förlorar
i djup. I vassen hade vi ännu haft 3 m. djupt, sedan
blott i m. och nu stöta vi ideligen på grund och
roddarna knoga och stöta med årorna för att få
oss loss.
Solen står lågt, det lider mot aftonen. Jag ger order
till lägring. Vi äro mittpå floden och ha lika långt till
båda stränderna. Solen går ned. Det skymmer. Sadik
försöker få min båt till vänstra stranden. Omöjligt.
Försöker den högra. Lika grunt överallt! Det mörk-
nar. En liten månskära är uppe men har ingen
lyskraft.
Vi vända och styra uppåt mot strömmen igen, men
fastna på grund. En frisk aftonbris sticker upp, den
nyss spegelblanka flodgatan splittras till småböljor,
som melodiskt plaska mot kanoterna. Vi försöka åt
väster, åt söder — lika grunt överallt. Och nu tätnar
mörkret. Men hur de stöta och vricka nalkas vi dock
slutligen högra stranden och landa på tegelhård schor-
mark, där inte ett strå växte och inte en pinne av
drivved hade strandat. Med möda funno vi en jämn
yta stor nog för tältet. En däcksplanka offrades till
aftonelden och matlagningen. Detta var vårt läger
n:r 82 och härifrån skulle den sista framstöten utgå
mot den vandrande sjön.
136
|
Copyright (C) 2003-2019
National Institute of Informatics(国立情報学研究所)
and
The Toyo Bunko(東洋文庫). All Rights Reserved.
本ウェブサイトに掲載するデジタル文化資源の無断転載は固くお断りいたします。