National Institute of Informatics - Digital Silk Road Project
| |||||||||
|
Den Vandrande Sjön : vol.1 | |
The Wandering Lake : vol.1 |
DEN VANDRANDE SJÖN
visa att även Bautisus föreställer Tarim och att dess
0
slutsjö är Lop-nor, som sålunda förekommer två
gånger på Ptolemæus karta. Och varför? Jo, varken Marinus eller Ptolemæus hade en aning om tillvaron av Tibet. På den senares berömda karta finna vi en från väster till öster löpande bergskedja, som i väster kallas Imaus mons, i mitten Emodi montes och i öster Serici montes. Imaus är Himalaya, Serici montes Kunlun och Nan-shan eller de berg vilka i söder begränsade den av antikens köpmän anade Sidenvägen. Ptolemæus visste icke att en hel värld av enormt höga berg utbredde sig mellan Imaus i söder och Serici montes i norr. Tibet existerar icke hos honom. Och förklaringen till att Tarim och Lop-nor två gånger blivit inlagda på samma karta är enkel att finna. Meddelanden om Tarim och Lop-nor härstamma från två olika sagesmän och varken Marinus eller Ptolemæus har förstått att dessa beskrivningar gällt en och samma flod och slutsjö.
På goda grunder kan den frågan framställas: hur är det möjligt att en sjö, som ligger undangömd i hjärtat av jordens största kontinent och omgiven av den största av alla öknar, mera fjärran från världshavets kuster än någon annan sjö — utom Ebi-nor en sjö som för Europas geografer först på i 8 7o-talet blev ett verkligt begrepp — kunde vara känd av ett ringa fåtal västerländska geografer redan för 2,000 år sedan? På I S o-talet e. Kr. visste dock Ptolemæus att en stor flod med två källarmar strömmade från väster till öster
314
|
Copyright (C) 2003-2019 National Institute of Informatics and The Toyo Bunko. All Rights Reserved.