National Institute of Informatics - Digital Silk Road Project
Digital Archive of Toyo Bunko Rare Books

> > > >
Color New!IIIF Color HighRes Gray HighRes PDF   Japanese English
0393 Den Vandrande Sjön : vol.1
The Wandering Lake : vol.1
Den Vandrande Sjön : vol.1 / Page 393 (Color Image)

New!Citation Information

doi: 10.20676/00000184
Citation Format: Chicago | APA | Harvard | IEEE

OCR Text

 

TILL VÄGENS SLUT

Sedan jag lämnat bergens yttersta uddar bakom mig kom jag ned på alldeles jämn mark av salthaltig lera, dock knottrig av åsar och valkar om högst 2 m höjd. Till höger syntes rader av bjärt tegelröda kullar. Öknen sträcker sig i det oändliga åt SV, och icke heller i NO skymmes dess horisont av några berg. Det är som en vik av ett gammalt hav. Kamelerna (de vilda) förirra sig aldrig hit, deras stora stråkväg undviker denna hemska ökentrakt.

Sedan jag gått till fots i fem timmar, inväntade jag karavanen. Terrängen blev sedan värre än någon sandöken. Det var samma 'jardangs' eller leråsar vi kände från Lop-öknen, men här voro de ända till 6 m höga och i o m breda. De ligga utdragna i norr och söder och i tallösa rader. Funnos icke här och var små avbrott av luckor, vore terrängen absolut oframkommelig, ty deras sidor äro vertikala. Vi måste gå halva eller hela kilometer mellan dem innan nästa avbrott tillåter oss att vinna ett par tiotal meter i vår riktning. Intet tålamod förslår — man kan bli förtvivlad i dylik terräng.

Äntligen lyckades det mig dock att lotsa oss ut ur denna tidsödande labyrint ..."

Där vi den gången korsade den gamla Lop-nor-bäd-

dens nordöstra snibb bestod marken av jardangåsar,

icke av salt-"schor" såsom i den trakt där Hörner och

Chen trettio år senare korsade bädden. Sannolikt sträc-

ker sig jardangviken icke längre åt nordöst än att man

lätt skulle kunna kringgå den med bilar.

Efter slutförd orientering vid ändpunkten för vår

andra framstöt i Lop-depressionen vände vi tillbaka i

vårt eget spår förbi de gulröda mesornas rad till läger

n:r 135. Någon verklig anknytning till Altmisch-

bulak hade vi icke vunnit, men så mycket hade vi sett,

att de fjorton mil som fattades i vår bilrekognoscering

zo. — H e d i n, Den vandrande sjön.   305