Jag hoppas att beteckningen "Den vandrande sjön" icke förleder läsaren till den vanföreställningen att det framför allt är sjön Lop-nor som vandrar, under det att flodloppen förbli relativt stationära. I verkligheten råder en utpräglad parallellism mellan flodloppens och sjöns förflyttningar. Om icke nedre Tarim, förmodligen i trakten av Karaul ovanför Tjara och Jangi-köl, lämnat sin gamla bädd och i förening med armarna Ugen-daria och Intjike-daria (Inchkä-darya) gått över mot öster till Kontje-daria i närheten av Tjong-köl för att sedan vid Tömenpu styra kosan till Kumdarias gamla bädd, så hade Prschevalskijs sjö, Kara-koschun, naturligtvis icke kunnat vandra mot norr för att bilda den av oss upptäckta sjön Lop-nor vid Lou-lan. Strängt taget är det därför flodens förflyttning som är det primära i händelseförloppet, men orsaken är alltid densamma,vinderosion och utfyllning med fast material.
Såvitt jag vet var det blott en forskare, Sir Aurel Stein, som i en väsentlig punkt kritiserade min teori. Att ingående redogöra för hans bevisföring kan här icke komma i fråga så mycket mindre som den inför händelser timade under senare år förlorat sin betydelse. I sitt utmärkta arbete, Innermost Asia, Vol. II, p. 761, säger han:
"En undersökning av denna trakt syntes mig så mycket viktigare på grund av den teori som d:r Hedin hade uppställt efter sina forskningar från 1900-01 såsom en lösning av det så kallade(!) Lop-norproblemet. Enligt denna teori . .. förmodades Kuruk-daria ha fört hela Tarimsystemets vatten-
IIIF Color HighRes
