国立情報学研究所 - ディジタル・シルクロード・プロジェクト
| |||||||||
|
Den Vandrande Sjön : vol.1 | |
さまよえる湖 : vol.1 |
DEN VANDRANDE SJÖN
man hade redan gått till kojs, men fick bråttom att ri
klä sig då han hörde våra röster. Vid den tiden visste ~!
de ju inte om vi levde eller hade omkommit. Och nu
döko vi upp i deras eget läger vid nattens inbrott. I
Bergman var helt naturligt högeligen intresserad av
våra gravfynd, och de samlingar vi gjort överlämnades
i hans vård. Han och Georg bekräftade vad vi redan
visste att icke ett ljud förnummits om den utlovade
oljan. De hade skickat bud med brev till garnisons-
chefen i Korla med begäran om upplysningar, men
budet hade icke återkommit. Mitt beslut att själv resa
till Korla och eventuellt till Urumtji var sålunda det
enda rätta.
bästa rätten utgjordes av sur mjölk, anskaffad från I
de herdar, som beta sina får vid stränderna av Kumdarias sidosjöar.
Bergmans och Georgs lilla karavan bestod av Ördek, 1
som sagt sig känna till underbara gravplatser inne i öknen, en vägkunnig turk från Jangi-su, ett par av våra tjänare, fem hästar och tre åsnor och proviant för
tre veckor. De skulle gå mot väster, söder och sydost Î
till den gåtfulla gravplatsen, vilken sades vara belägen
på en styv dagsresas avstånd öster om Jangi-su och
något öster om gamla Tarims nedre lopp.
Då ståndlägret hade ont om mjöl, beslöto vi åter-
sända ett par av våra roddare och våra fem åsnor till
läger n:r 8o i Lop-deltat för att hämta de 500 catties
mjöl Chen och jag lämnat där i tältet.
Vi hade mycket att tala om och sutto uppe en god
stund efter midnatt. Bergman bjöd på middag, där den
192
|
Copyright (C) 2003-2019
National Institute of Informatics(国立情報学研究所)
and
The Toyo Bunko(東洋文庫). All Rights Reserved.
本ウェブサイトに掲載するデジタル文化資源の無断転載は固くお断りいたします。