Den Vandrande Sjön : vol.1 / 348 ページ（カラー画像）

0348	Den Vandrande Sjön : vol.1
さまよえる湖 : vol.1

0348

Den Vandrande Sjön : vol.1

さまよえる湖 : vol.1

DEN VANDRANDE SJÖN

hästar. Då de upptäcka oss, försvinna de skyndsamt

i söder. Det ser ut som om vi vore beskuggade av

dunkla stigmän.

Marken är mjuk och lastbilen fastnar ofta. Spadar

och repmattor äro då i full gång. För att finna hårdare

mark hålla vi mot nordväst i mera öppet land. Där

är spillning av vildkamel allmän och även färska spår

av vildåsnor och antiloper. De vilda djuren känna alla

öppna källor; kring Lo-t'o-ching vimlade det av spår.

Kursen blir åter västlig. I norr är landet oerhört

öppet och flackt, i söder synas på långt håll låga kullar.

An köra vi över mjuk steril mark, vars yta är täckt

med fint, grått grus, än över fläckar av gul lera, ned-

spolad efter regn, hård, glänsande jämn som golvet i

ett slottsgemak.

På eftermiddagen komma vi ut i en bred avlopps-

fåra mellan 3 m. höga erosionsterrasser. Vi följa

denna välsignade bädd i flera timmar och hoppas att

den länge skall hjälpa oss på väg. Den faller omärk-

ligt åt västsydväst och dess mark är hård och jämn.

På något avstånd från bädden resa sig åter låga kullar.

Lastbilen stannar, Serat hoppar ur med bössan. En

ensam vildkamel vandrar långsamt till höger om oss.

Han tvärstannar, höjer huvudet, står stilla som en bild-

stod ett ögonblick och sätter därpå av mot norr för-

svinnande med en molnskuggas hastighet. Jag gläder

mig åt att intet mördande skott blev avlossat mot öde-

markens konung.

Klockan fem skymmer det och ficklamporna tas

fram för kompasspejlingarna. En stund senare lägra vi

262

国立情報学研究所 - ディジタル・シルクロード・プロジェクト
『東洋文庫所蔵』貴重書デジタルアーカイブ