IIIFカラー高解像度
国立情報学研究所 - ディジタル・シルクロード・プロジェクト
| |||||||||
|
| IIIFカラー高解像度 |
| Den Vandrande Sjön : vol.1 | |
| さまよえる湖 : vol.1 |
 |
 |
 |
 |
 |
 |
|
|
 |
|
|
|
|
|
|
|
|
引用情報
DEN VANDRANDE S JON
sinade, men deras instinkt och sedan århundraden ned-
ärvda erfarenhet sade dem, att vårens eller höstens
högvatten som vanligt skulle komma med nya friska
flöden. Då det nya vattnet uteblev, avdunstade de
sista gölarna och fiskar och mollusker bäddades in i
bottenslammet, kvävdes och dogo.
Vassen vissnar och endast stubben blir kvar. Skogen
lever ännu på sina rötter så länge dessa hämta livets
safter ur grundvattnet. Men den är dömd att förtorka
och dö ut om den nuvarande vattenfördelningen fort-
far. Dess yttersta förposter i söder skola även i fram-
tiden visa hur långt skogen under det senaste pendel-
slaget hann att utbreda sig. Till Kara-koschun nådde
den aldrig. Stränderna kring denna sjö ha alltid varit
nakna och öppna vilket bekräftar de meddelanden jag
år 1896 erhöll i fiskarbyn Abdal av Prschevalskijs
gamle vän, den 8o-årige hövdingen Kuntjekan Bek.
Denne berättade att hans farfar, Numet Bek, i sin ung-
dom bott vid en stor sjö, belägen norr om Kara-
koschun och att den sistnämnda sjön bildats först på
I 720-talet. Prschevalskijs sjö hade sålunda tydligen
haft vissa mellanstadier innan den för ett par hundra
år slog sig till ro i öknens sydligaste depression.
Den fiskarbefolkning jag 1901 fann i de små av
vasshyddor bestående byarna strax ovanför Tarims
utlopp i Kara-koschun och som existerade ända till år
1921, flyttade bort då sjön började att torka ut och då
flodens vatten sinade. De flesta drogo sig till Tjarkhlik
och blevo jordbrukare, andra uppåt floden. Hela lan-
det företer nu ett helt annat ansikte än på Prscheval-
372
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Copyright (C) 2003-2019
National Institute of Informatics（国立情報学研究所）
and
The Toyo Bunko（東洋文庫）. All Rights Reserved.
本ウェブサイトに掲載するデジタル文化資源の無断転載は固くお断りいたします。