gamla bädd, men förklarade att denna gamla flod på en östlig omväg begivit sig till Kara-koschun. Till varje pris ville han försvara Prschevalskijs ära och förklarar till sist: "Den enda slutsats jag kan draga ur hela den ovanstående utredningen är den, att Kara-koschun icke allenast är min oförgätlige lärares, N. M. Prschevalskijs, Lop-nor, utan även de kinesiska geografernas gamla, historiska, verkliga Lop-nor. Sådan har sjön varit under det senaste årtusendet och sådan kommer den att förbliva."
Tre år senare skulle det visa sig att denna slutsats var förhastad. Är 1900 återvände jag till den omstridda trakten, följde Kuruk-darias torra bädd så långt den var synlig i Lop-öknen och fann den i allmänhet omkring 100 m. bred och 4 eller S m. djup. Dess betydande dimensioner gjorde det sannolikt att hela Tarim jämte bifloden Kontje-daria i forna tider strömmat genom denna sedermera uttorkade och övergivna bädd.
Från källan Altmisch-bulak korsade jag hela Lop-öknen till Kara-koschun och upptäckte, den 28 mars 1900, i dess norra del ruinerna av staden Lou-lan. Vårt vattenförråd var otillräckligt och vi kunde icke stanna mer än tjugu timmar. Inseende betydelsen av denna upptäckt återvände jag på den östliga omväg genom Pei-shan, som i de senaste kapitlen omtalats, i början av mars 1901 till Lou-lan och gjorde då under en veckas tid arkeologiska grävningar som ledde till viktiga resultat.
IIIFカラー高解像度
