vatten på en halv meters djup, en aning mindre salthaltigt än i källan. Kanske otaliga karavaner med dyrbar last lägrat där för 2,000 år sedan. Då hade platsen ett namn, som sedan blåst bort med öknens vindar. Vi gåvo den, efter de båda provinserna Sui-yuan och Sinkiang, namnet Sui-Sin-bulak. Vid källan stå kvartsitiska gneiser och hornfels samt kvartspor-f yrtuf f.
Då bädden blir otydlig, gå vi upp över flacka kullar till en liten vattendelare, 160 m. över sista lägret, varifrån terrängen åter faller mot nordväst. Någonstädes i denna nejd måste vi korsa min nordgående route av 1901. Men den insänkning i marken som förorsakats av mina kamelers trampdynor, hade utplånats av tiden. 34 år hade förflutit sedan dess och många stormar hade svept över de ödsliga bergen. Jag uppmanade alla de våra att ha ögonen med sig. I någon mot vinden skyddad sänka kunde möjligen en svag antydan till en nästan utplånad stig synas. Men vi spanade förgäves och våra spår hade försvunnit lika grundligt som spåret av ett skepp på havet. Även efter mina gamla ökenskepp hade vågorna slagit tillsammans och de rastlöst vandrande sandkornen och stoftet hade under brusande stormars tåg dolt den förgängliga skrift vår karavan tecknat bland kullarna. Hur föga anade jag, där jag satt i sadeln på min vita ridhäst eller kanske gick till fots för att hålla mig varm, att jag i ett visst ögonblick passerade en punkt, till vilken jag, efter 34 år och io månader skulle återvända och efter en flyktig sekund åter lämna!
IIIFカラー高解像度
